En av mina förebilder på deckarhimlen är Agatha Christie. Jag har skrivit om henne tidigare och det jag gillar med henne är hennes psykologiska uppbyggnad av historien och karaktärerna. Hon får mig att bli nyfiken, misstänksam mot alla och berörd av hennes karaktärer.

Nu har en av hennes filmer blivit inspelad på nytt och hade premiär i fredags. Orientexpressen. Den lyxiga tågresan mellan Istanbul och Paris. Ett sällskap på resande fot. Ett sällskap som inte känner varandra, eller? Ett mord som sker och det blir en av Agathas favoritkaraktärer Hercule Poirot som löser gåtan.

Ikväll har jag unnat mig att gå och se denna film. Bli inspirerad igen av hennes berättarkonst. Att skriva handlar lika mycket om att läsa och bli inspirerad av andra.
Det handlar om att se böcker och filmer ut ett nytt perspektiv. Inte bara låta sig underhållas av texten utan även läsa sig, se och förstå författarens hantverk.
Hennes berättelser håller fortfarande. Jag rekommenderar er att se filmen.
Den är verkligen sevärd.