Källkritikens dag 23 januari 2019

I dag känns det som det gått inflation i teman för årets alla dagar och att många av dessa dagar är kommersiella som t.ex. kanelbullens dag eller chokladbollens dag.

Källkritik känns däremot som en viktig fråga som inte kan lyftas för mycket. Idag fullkomligen översvämmas vi av information från alla håll och frågan är vad vi ska tro på.

I en kurs som jag gick på för några år sedan fick jag veta att den information som du och jag tar till oss på en vecka, är lika mycket information som en 1700-tals människa i Sverige fick under hela sitt liv. Det ger mig perspektiv på nyhetsflödet.

I högskolan fick jag lära mig vikten att uppge källan på den litteratur som jag använde i mina uppsatser och att gärna hitta olika forskare som hade olika tankar i ett och samma ämne. Det gav mig en mer nyanserad bild på ett ämne eller problem som jag skulle undersöka.

Som ung trodde jag att media var objektiv förmedling av händelser runt om i världen. När jag sedan reste ut i världen kom insikten till mig att allt har ett perspektiv och är subjektivt. Det var grekerna som lärde mig detta. När det t.ex. gällde nyhetsförmedling tog de upp källan på ett helt annat sätt än svenska nyheter. De berättade var de i sin tur hade fått sin information om. De älskade att prata om för- och emot i ett och samma ämne. Det blev ännu tydligare när jag bodde i Egypten. Där kunde jag se arabisk engelsk TV, egyptisk engelsk TV, BBC och CNN. En och samma händelse tolkades på olika sätt beroende på vilka glasögon nyhetskanalen hade. En del nyheter blev stora och andra nämndes inte alls och det är också ett sätt var subjektiv genom att utesluta information.

Idag hänvisar media gärna till forskning och undersökningar. Senaste undersökningen säger att… Ibland får vi också veta vem som utformat och gjort undersökningen eller rapporten. Det som jag tycker är intressant och som vi sällan får ta del av är vem som betalat och beställt undersökningen. Börjar du leta upp beställare och det ekonomiska perspektivet är det inte sällan som det finns ett eget intresse i att just den rapporten skulle skrivas utifrån den vinkeln. Det är en del av källkritiken idag som vi behöver se närmare på. Vi behöver också be om olika former av rapporter som undersöker samma sak utifrån olika vinklar.

Om du tycker att jag är för kritisk nu vill jag nämna ett exempel: I Sverige lyssnar vi mycket på vad myndigheter säger. På 70-talet gick livsmedelsverket ut och att man skulle äta 8 brödskivor om dagen. Vem äter 8 brödskivor idag? Vilka råd och rön som vi får idag kommer att vara helt felaktiga och inaktuella om bara några år?

Idag finns så oerhört mycket information på internet som du kan ta del av, allt från rapporter från högskolor, nyheter, böcker m.m. Vi får riktade annonser till oss utifrån våra nätvanor och vad man registrerar att vi gör och vilka sidor vi tittar på. Det går att rikta informationsflöden till oss, som tänker som vi och som bidrar till att vi blir bekräftade i våra åsikter.

Sociala media är bra då det ger alla som vill en röst ut i världen. Det är klart att alla inte når fram, men många ler än vad som kom ut i de etablerade media tidigare.

Källkritik använder jag när jag forskar information inför en bok. Det är klart att en skönlitterär boken inte behöver vara sann, men läsaren behöver uppleva att den är trovärdig i sin berättelse.

Så jag vill hylla denna dag, källkritikens dag.

Tack för påminnelsen om att se på den text och information som kommer till mig i olika ljus, våga ifrågasätta och hittar mer fler texten än med bara en inriktning.