Miljöskildringar

Vad tycker du om miljöskildringar i böcker? Jag tycker om att få en känsla vart jag är och sedan är jag bra på att bygga vidare med min egen fantasi.

Samtidigt tycker jag att det är svårt att skriva om miljöbeskrivningar. I vilken nivå ska jag beskriva det som finns och hur mycket utrymme skall jag ge till läsaren?

Jag vet vikten av att använda alla sinnen och att det förstärker texten. Jag märker att det är enkelt att använda de sinnen som jag själv är van att använda.

Enligt kompetensforum uppfattar vår omvärld enligt denna struktur:

Ögat 10.000.000

Huden 1.000.000

Örat 100.000

Luktsinnet 100.000

Smaksinnet 1.000

Betyder det att man kan använda dessa siffror till graden av sinnen och hur mycket de skall beskrivas i procent?

Synen, beskrivelsen av landskapet, rummet eller platsen du befinner dig på i boken. Lägga in konturer, färger och eventuellt känslor som personen får som upplever denna syn.

Doften som är ett spännande sinne och egentligen det som lättast får oss att färdas tillbaka i tiden. När jag känner doften av lavendel, så tänker jag på vackra lavendelfälten som jag upplevde i Kroatien. Jag tänker på min dagmamma som hade lavendel i garderoben och som gjorde att alla hennes kläder hade en svag doft av lavendel.

Smaken, det stumma sinnet som vi alla har så olika åsikter om. Om jag förstått det hela rätt är allas smak unik och att den utvecklas genom åren.

Ljud påverkar oss mycket. Tänk dig bara in i en låt som du hör spelas, den kan gå direkt in till dina känslor och göra dig glad, arg eller ledsen.

Känseln, det är hur regnet landar mot huden eller hur någon stryker din kind. Känsel är för mig kopplat till känslor.

Hur tänker du? Jag tycker att miljöskildringar är svårt. Jag tar gärna emot tips och idéer.